Nya tider och nya platser. Har varit i Casablanca, träffat gamla vänner, pussats, skrattat, förvånats över hur stora barnen har blivit, men också insett att jag vistats i ett av de sämsta områdena i Casablanca. Taxichauffören som körde mig från tågstationen hittade inte dit utan fick fråga sig fram hela tiden (ingen GPS här inte) och han varnade mig, jag skulle inte gå ut själv, hålla i telefonen osv. Vi kom överens om att det här var ett äventyr även för honom. Väl framme fick jag godaste maten, och efter lite vila och efter att barnen kommit hem gick vi ut en sväng i området. Mycket folk ute, alla ska handla något, och jag betraktar omgivningen. Många åsnekärror med frukt och grönsaker står uppställda, massa trafik som överallt annars, nergånget och smutsigt, och lite här och var har stora hyreshus rivits. Det ser ju för bedrövligt ut såklart med betongmassor och skräp på marken men Fatima förklarar att det ska forslas bort och det ska byggas nytt. Ser gubbar på höghustaken lite längre bort som jobbar för fullt, och klockan är kanske 19 sisådär. Nästa dag går vi på marknad för att köpa kläder tIll barnen och besöker en moster som bor nära busstationen. Det har beställts lunch hos henne innan jag ska åka. Beklämmande dock, hon bor I en rivningslägenhet, taket håller på att rasa ner, utanför har man rivit ett hus redan så det är fullt med bråte, det är så otroligt litet och ja, det går inte att beskriva. Ändå trollar hon fram en fantastisk cous cous ur detta, jag förstår inte hur hon bär sig åt, och hon skickar med mig en liten låda kakor och barnen i området hittar ställen att leka på trots all bråte. Det positiva är att hon ändå kommer få en ny lägenhet av staten på sikt. Vi får hoppas det, innan taket rasar ner.
Åter i Marrakech spenderar jag några dagar i där innan jag tar bussen till Essaouira och nu är jag här den en dryg vecka tillbaka i en liten mysig lägenhet i Diabat ca tre kilometer utanför Essaouira. Jag har en liten affär mittemot, jag hör getter, åsnor och hundar och såklart en tupp på morgnarna. Jag går och köper frukost hos mannen mittemot. Två ägg, två trekantsostar, en pain riche (fanns inte mindre). Så gulligt att man kan köpa precis vad man behöver styckvis. Jag hann inte äta upp detta dock förrän min gode vän Bicha kom med värsta frukostbrickan - så snällt.
Jag fördriver dagarna i Essaouira med att hänga i stallet, rida och läsa. Jag läser böcker och det är så skönt, har varit så dåligt med det den sista tiden. Jag tar dagen som den kommer, gör min yoga och meditation, får mina promenader och i förrgår kom världens ståtligaste häst hit- berberhingsten Atlas - ett under av snällhet, vacker, smart och med sån skön energi. Idag har jag varit i stan, ätit en tajine, handlat grönsaker på marknaden och när jag skulle åka kom en man och frågade om jag ville köpa fisk - jag köpte en liten påse för fem kronor, kanske var det ett trettiotal sardiner … det blev inte så bra dock. Jag förstörde stekpannan på den lilla gasspisen och det blev inte gott… det går inte så bra med min matlagning här, jag får inte riktigt till det men trägen vinner väl… eller så går jag till Malika och äter nån gång ibland, en kvinna som driver en restaurang i medinan. Street school har jag varit på några gånger också, alltså gratis skola mitt i Essouiras medina där volontärer undervisar och det är gratis och ikväll är det min tur. Nybörjare i tyska och i morgon engelska för tonåringar. Vi får väl se hur det går, lite pirrigt. Man samlas i en gränd i gamla stan. Stolar har skänkts (tror jag) och det finns en svarta tavlan. Jättefint initiativ och klasserna är fulla, nästan lite för många elever men flera har verkligen lärt sig engelska här. Jag har hoppat in och undervisat lite, verkligen andra förutsättningar men det går det också. Under lektionen igår kom plötsligt en man på cykel och det visar sig att hans hem är
precis i gränsen där vi är. Han blir nyfiken, ställer ifrån sig cykeln, hämtar en pall och vill vara med.
I övrigt har jag nu köpt biljett hem vilket känns lite konstigt. Komma hem till höstmörker och vinter igen. Men, det är flera veckor kvar. Planerar också nästa års resor - ser fram emot yogaretreat i Sahara, ridning i Sahara och längs havet❤️. Har också fått mig en tur på Atlas, han är inte bara snäll och vacker utan han är även underbar att rida - en berberhäst - klok, snäll , vänlig, snabb och stark.
Tempot här är skönt, man tar det lugnt och det är ingen stress, många fransmän bor häromkring och när jag pratade med en häromdagen så sa han att det är en anledning till att han är här, ingen stress, det är lugnt, och tempot är helt enkelt långsammare. Nu ska jag strax gå ut och njuta av detta långsamma, så får vi se vad denna dagen har att bjuda på❤️.
Kommentare